fredag 25 april 2014

UTROPSTECKEN

Jag har sagt upp mig! Min chef gav mig en high five och sa att han sett på mig så länge att jag inte trivs och att det gör honom så glad att jag tar tag i det! Hurra!!! Har världens största leende nu och det kittlar fan överallt. Pepp!

torsdag 17 april 2014

Överraskande va

Förresten, jag åkte aldrig till Göteborg med min nya kompis. Vi gick till Under bron istället. Göteborgaren har slutat like:a mina grejer på FB och Instagram men jag är inte ens ledsen. Han svarade inte på mina sms och jag har inte skickat några nya. Det är inte läge, tänker jag, och lägger det på is. Trots att jag dagdrömmer om att gå gravid i hängselbyxor bredvid honom medan han har en liten pojke på axlarna. Jo, sånt drömmer jag om.

Alla dessa Camel Activate och Extra White som kom och gick, inte visste jag att det var livet

Skärtorsdag. Minns ni när alla skämtade om att det var alla Kent-fans favoritdag? Hemskt ju.

Jag är hemma från jobbet för andra dagen i rad men idag är jag friskare. Igår var jag vaken ca fyra timmar på hela dygnet. I dag har jag tagit hand om mina klädhögar, ätit lunch och öppnat upp mina Google Docs med arbetsprover. Så ja, mycket friskare idag.

Fattar inte när min panik över arbetsproverna ska slå till. I dag är det tretton dagar kvar till inlämning och jag gissar på att jag gjort ca 30% av proverna hittills. Vill jag inte komma in eller? Förra året den här tiden tänkte jag inte på något annat men nu lägger jag mig tidigt och sover gott hela nätterna. Min plan b om jag inte kommer in är att flytta till Göteborg och jag misstänker att jag egentligen vill det mycket mer än att gå på den där skolan. I så fall skulle jag plugga en termin i höst (har sökt, i ordning: Litteraturvetenskap, Konst- och bildvetenskap, Musikvetenskap, Svenska språket, Retorik och Teatervetenskap) för att sedan söka in till en annan reklamskola som ligger där och som kostar 0 istället för 200 000 kr. Till skillnad från i Stockholm har jag faktiskt en centralt belägen lägenhet med balkong där. Att jag är (olyckligt?) kär i en göteborgare spelar nästan inte ens någon roll. Jag har alltid velat bo där ett tag och nu vore väl absolut bästa tillfället kanske. Jag vill inte vara kvar på mitt jobb, jag har inget boende i Stockholm, jag är trött på allt och behöver börja om lite. GBG!

Annars då. Jag är inte intresserad av någon av de killar jag sms:ar med och vill inte träffa dem. Snudd på alla av mina kompisar är påväg in i seriösa förhållanden. Jag har aldrig några pengar och ändå shoppar jag som Paris Hilton. Jag får många fina kommentarer av gulliga tjejer på Instagram om att jag är söt vilket gör mig så glad. Ja, det är ytligt men jag behöver känna mig söt.

Jag skrev en novell förra veckan som blev ganska okej. Den är inte riktigt klar än men tänkte fixa det idag. Min största skräck när jag ska skriva om känsliga och sorgliga saker är att det ska bli som jättekända bloggerskor med skrivarambitioner. Om ni fattar. Framför allt när det kommer till kärlek men även, som i det här fallet, om sorg och ensamhet. Den skräcken är min största drivkraft men även stoppkloss. Hmm.

Jag tänkte säga upp mig nästa vecka så att de kan hitta en ny receptionist innan min uppsägningstid går ut. Den känslan! Längtar så mycket efter att gå in i det där rummet, stänga dörren och bara säga att jag inte vill jobba där längre.

I övrigt blir jag som vanligt kläd-, hår- och sminktokig när våren kommer. Drömmer om färgkombinationer och skapar frisyralbum i mobilen att visa upp för nån frisör när jag har råd. Vill se ut som en blandning av Edda Magnason i Monica Z och Dolce & Gabbanas senaste kampanj (framför allt glasögonannonserna längst ner). Ibland känner jag att kollegors och kompisars ögonbryn höjs när jag börjar prata om skillnaden mellan Prada 1998 och nu eller vill veta vilken kjollängd de kommer köra på i sommar. Då känner jag mig ytlig och dum och det är inte kul. Ibland blir jag sur och tänker att vadå, man är väl inte en bättre person bara för att man bryr sig mer om typ politik än om mode? Men jo, det kanske man är. Det är i alla fall min passion och jag blir på riktigt helt varm i magen när jag tänker på mina klänningar. Alla borde hitta något som gör magen varm.

torsdag 3 april 2014

Jag orkar inte

Sent i går mötte jag upp en kille som kom direkt från Frankrike och flygplatsen till en bar på St:Eriksgatan. Efter en öl och typ fyra cigg tog vi en taxi till hans lägenhet, hela bakluckan full av bagage. I trapphuset märker han att kattvakten låst dörren med en nyckel han själv inte brukar använda och som han naturligtvis inte har med sig. Kattvakten har den där ovanan vi hatar mest av allt, att stänga av mobilen på natten. "Vi checkar in på Rival, ring dit" säger han och jag låter fyrtio signaler gå fram. Snälla snälla snälla svara.

Det slutar med att vi hittar en extrasäng, en för kort madrass (vilket han löser genom att lägga en ihopvikt flyttkartong i fotändan av sängen) två soffkuddar och ett fläckigt överkast i källaren och slår upp läger i tvättstugan. Awesome. På morgonen märker jag att jag i sidenbyxdressen jag haft på mig på kvällen satt mig i något brunt. Jag har således en stor brun fläck i baken, börjar jobba inom en timme och har noll ombyte med mig. Skräckminnena från kvällen slutar inte här: tvättstugan saknade toalett så jag fick kissa i en hink mitt i rummet. Och han ville att jag skulle pilla honom i rumpan.

Romance is dead :(

Hata Göteborg

Okej så jag ska åka till Göteborg nästa helg med min nya kompis. Mm, fast jag messade han som är själva anledningen till att åka dit om det och han har inte svarat. Vilket betyder att jag nu har skickat fem st obesvarade sms på raken. Yessssss.

Jag vill skriva till honom på chatten och avdramatisera hela grejen för att inte skrämma bort honom men det kanske blir ännu värre då? Han är så svår (och blyg?) och jag är så lätt, impulsiv och entusiastisk. Jag fattar att han är sval eftersom vi inte bor i samma stad men jag känner mig alltid SÅ bortgjord när han inte svarar. Och han som alltid like:ar allt jag gör har nu varit helt frånvarande i mina notifications i flera dagar.

Fakta dock: Jag messade honom för några veckor sedan och sa att jag var kär i honom (inget svar) och ändå var det han som hörde av sig till mig när han kom till Stockholm. Då drar jag slutsatsen att han inte vet vad han ska svara på mina outbursts men att han blir glad och vill träffa mig ändå?

Det här är ju viktigt för jag vill vara med honom för evigt! Och det är bråttom för jag vill verkligen till Göteborg! Hjälp mig! Ni kommenterar aldrig men gör det nu!


Världens bästa flickvän

Nu ska jag inte skrävla men jag tror att det har märkts att jag inte har så stora problem att få killar. Hur långvariga de är behöver vi ju inte gå in på men att få dem på den inledande lilla kroken har jag rätt lätt för. Mina kompisar säger att jag visar så mycket med ögonen när jag gillar någon och att det är därför de faller för mig och det kan kanske stämma. Jag är inte så svårläst, nej. Jag har fått höra att hela min energi ändras när nåt gammalt festivalragg kommer in i en butikslokal och att mina ögon blir seriefigursstora när hiphopkillar kommer fram och hälsar. Det är en fin egenskap tycker jag och jag skäms inte över att ha känslorna utanpå.

Något som däremot kan vara lite svårare är att få nya kompisar. Jag menar nya kompisar som man fikar, shoppar och dricker öl med. Som man ringer när det hänt något eller när man inte har något att göra. Jag brukar i och för sig vara ganska oblyg även mot nya gulliga tjejer och visar även då med ögon, kroppsspråk och friend requests att jag är intresserad. Men oftast gäller det ju att man får tid att hänga lite på jobbet eller i skolan innan man vågar ta steget att fråga om en dejt. Därför är samtliga nya kompisar sedan de senaste åren fd praktikanter som jag tagit hand om och de hänger jag ju inte med så ofta eftersom vi inte har några gemensamma kompisar.

Men igår. En tjej som jag har tusen gemensamma bekanta med var på samma invigningsfest som jag. Jag sa lite blygt till henne att jag tycker att hon verkar så rolig och fin och att jag skulle vilja hänga mer. Det funkade så bra! Vi insåg att vi båda är kära i killar i Göteborg (så nu ska vi åka dit tillsammans nästa helg och använda varandra som ursäkt för att dyka upp), vi har båda vintagegalna mammor som behöver nya kompisar (så nu ska vi para ihop dem), vi älskar samma tv-serier (så nu har vi hittat någon som fattar alla våra Seinfeldreferenser) och vi älskar öl (så det ska vi dricka imorgon). Jag känner mig nykär! Fortsättning följer!