lördag 3 juni 2017

Juni juli augusti

Underkläderna ligger fortfarande utvecklade på golvet, fyllda med konfetti från torsdagens examensfest. Jag känner mig så tom, ensam och ledsen. Såklart är det normalt att endorfinet är urlakat efter de nätter, veckor, år jag haft. Men det handlar nog inte bara om att min utbildning - det som hela jävla tillvaron kretsat kring så länge nu - är över. Det är så mycket annat.

Det är suddiga minnen av att stå i en korridor med en kostymklädd och avståndstagande 25-åring som säger snälla snälla sluta höra av dig, det kommer inte hända.

Det är rädslan över att inte få jobb och motviljan att behöva börja jobba och till slut bli vuxen.

Det är alla relationer jag förstört med min obefintliga impulskontroll. Bilden av hur rynkade deras ögonbryn måste vara när det sjätte fyllesmset för kvällen surrar in.

Det är obesvarade superlikes, det är monologer i chatten.

Det är cellprov och lungont.

Det är missade chanser och uppfuckade försök.

Det är gamla hångel jag ser på stan och hur de anstränger sig för att inte se mig.

Det är pengar.

Det är sprit.

Det regnar.