måndag 4 juli 2016

Ensamheten är blogginläggets moder


Jag förstår egentligen inte varför alla går hit. Kaffet är oftast kallt, alltid dyrt. Men det är ganska vindstilla och stora körsbärsträd hänger över en som man föreställer sig att palmblad gör. Blommorna är ju borta sedan länge så cafégästerna sitter inte längre med mobilerna vinklade mot himlen och filtertummarna redo, men dofterna är kvar. De kommer lika kraftigt emot en som när AC:n byts ut mot utomlandslukt när man kliver ut ur flygplatsen till taxilängan i ett nytt land. Det luktar exakt som en parfym jag tjatade till mig i ett sånt land. När jag kommer hem ska jag ta på mig den och sen kommer den kanske alltid påminna mig om den här händelselösa dagen. Om någon svarar på mina meddelanden och möter mig i nån park vars burkar och plastglas sen förstör mitt omdöme så att jag kilar vidare till nåt trångt ställe där de spelar musik jag låtsas ha hört tidigare kanske något händer som får mig att förknippa den parfymen med något annat än händelselösa måndagar.


Vid bordet närmast gatan och rabatten, nästan precis framför mig, sitter en man med gummiansikte. Det är svårt att förklara men något måste ha hänt som tvingat honom att operera halva ansiktet med något i helt annan färg och material. Örat ser ut som ett väldigt detaljrikt docköra. Han sitter med en kvinna i samma ålder, strax över 60 kanske, som har fin 50-talsklänning och solglasögon från Miu Miu. Han beter sig precis som vilken gubbe som helst, men varför skulle han inte göra det? Jag märker att jag tycker mindre synd om honom och också tycker mer OM honom när jag ser att hans kroppsspråk är precis som vem som helsts, att de pratar om vanliga saker. Han skämtar, hon kollar mobilen ibland. Det är inget speciellt med honom, vad skönt. Elaine i Seinfeld sa någon gång att hon är noggrann med att varken stirra på freaksen eller att titta bort för mycket. Kolla lagom, som man gör på vem som helst.


Två bord ifrån gummigubben och hans sällskap sitter en tjej med rosa hår och skitstor resväska. Hon har inte snäckor i öronen utan använder stora hörlurar som headset, såna som sitter på huvudet liksom. Såna som dj’s har. Och mm absolut, hon är dj. Frågan är om det är pga de ljudisolerande hörlurarna hon pratar så högt i telefon eller om det är för att hon vill att alla ska höra att HON ÄR DJ. Och hon har dejtat så många killar nu i sommar, mm visst, och hon kan sätta upp dig på listan till F12 ikväll om du skyndar dig lite, hon kan återkomma, ska bara ringa runt lite först. Hon firade midsommar där jag också var och hon var nere och badade vid bryggorna där, det är hennes enda dopp hittills. Jag kan nu mer om hennes liv än om Arvid och Lydias i min bokklubbsbok.


Jag vill nog också ha rosa hår och dejta många killar. Ser gott ut med islatte men det är det nog inte. Jag känner svettdroppar falla från mina knäväck in i mina skor. När jag går härifrån kommer jag ha spridda blöta fläckar på baksidan av klänningen. Svett. Och jag kommer ha två lika stora fläckar på mina höfter men det är från att jag torkade av mig där när jag tvättat händerna.

Vad roligt det vore om någon ville ses ikväll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar