Nu ska jag inte skrävla men jag tror att det har märkts att jag inte har så stora problem att få killar. Hur långvariga de är behöver vi ju inte gå in på men att få dem på den inledande lilla kroken har jag rätt lätt för. Mina kompisar säger att jag visar så mycket med ögonen när jag gillar någon och att det är därför de faller för mig och det kan kanske stämma. Jag är inte så svårläst, nej. Jag har fått höra att hela min energi ändras när nåt gammalt festivalragg kommer in i en butikslokal och att mina ögon blir seriefigursstora när hiphopkillar kommer fram och hälsar. Det är en fin egenskap tycker jag och jag skäms inte över att ha känslorna utanpå.
Något som däremot kan vara lite svårare är att få nya kompisar. Jag menar nya kompisar som man fikar, shoppar och dricker öl med. Som man ringer när det hänt något eller när man inte har något att göra. Jag brukar i och för sig vara ganska oblyg även mot nya gulliga tjejer och visar även då med ögon, kroppsspråk och friend requests att jag är intresserad. Men oftast gäller det ju att man får tid att hänga lite på jobbet eller i skolan innan man vågar ta steget att fråga om en dejt. Därför är samtliga nya kompisar sedan de senaste åren fd praktikanter som jag tagit hand om och de hänger jag ju inte med så ofta eftersom vi inte har några gemensamma kompisar.
Men igår. En tjej som jag har tusen gemensamma bekanta med var på samma invigningsfest som jag. Jag sa lite blygt till henne att jag tycker att hon verkar så rolig och fin och att jag skulle vilja hänga mer. Det funkade så bra! Vi insåg att vi båda är kära i killar i Göteborg (så nu ska vi åka dit tillsammans nästa helg och använda varandra som ursäkt för att dyka upp), vi har båda vintagegalna mammor som behöver nya kompisar (så nu ska vi para ihop dem), vi älskar samma tv-serier (så nu har vi hittat någon som fattar alla våra Seinfeldreferenser) och vi älskar öl (så det ska vi dricka imorgon). Jag känner mig nykär! Fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar