torsdag 25 juni 2015

Ambivalenta Amanda

Jag kom in på skolan! Det känns så skönt och när jag fick samtalet visste jag att det var rätt beslut att gå där, jag ser verkligen fram emot det. Jag har även, efter nio år i bostadskö, lyckats få en studentlägenhet vid Mariatorget och den är inte ens pytteliten! 32 generösa kvadrat! Senast jag kände sånt här flyt var 2013 och det tog inte lång tid innan allt gick åt helvete då så jag är lite nervös men försöker hålla modet uppe. En sak som dock stör mig är att alla tjejer i min kommande klass är så jäkla snygga. Och jag hoppas att jag inte är den som behövt söka flest gånger, då kommer jag skämmas.

Sommarkursen går... sådär alltså. Jag känner mig oerfaren och vågar inte säga så mycket. De lektioner då det är meningen att vi antingen ska prestera eller presentera något sjukanmäler jag mig och ligger hemma med låtsasmigrän. Jag vågar inte och fegar ur. Jag tror att det kommer ordna sig i slutändan och att jag kommer få ihop en bra slutprodukt men jag vill göra det på mitt sätt och sitta ensam. Vore säker en superbra övning för mig att möta mina rädslor eller whatever men jag vill inte. Känner mig inte trygg i klassen och är osäker på vad som förväntas av mig. Man ska liksom läsa upp vad man gjort och sedan ska alla i klassen inklusive lärarna ge en feedback på det! Både positiv och negativ! Svimmar. Jag har dessutom valt att skriva om relationen till min lillebror och det är så känsligt och viktigt för mig att jag verkligen inte vill att någon ska lägga sig i.

Göteborg känns så onödigt just nu. Jag vet inte ens varför jag är här. Är redan stressad över den kommande flyttstädningen och vill bara börja på det nya livet, inte njuta av sommaren i en stad där allt nu är tillfälligt. Det känns onödigt att bonda med nya kompisar, att Tindra, att bli nykär i hamnar och kaféer. Men Stockholm lockar inte jättemycket heller för där måste jag bo i förorten hos mina föräldrar och det går inte att planka i kollektivtrafiken. Eller så kanske jag ska få mens snart, de här känslorna kanske inte ens är på riktigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar