En like är en like?

Jag lever verkligen för mina likes. Jag är väldigt aktiv på Facebook och Instagram och om jag får mindre än tre likes tar jag ofta bort posten. Vill ha en populär wall att gå tillbaka till. Det där skämtet om att det finns en app som visar vem som går in på din profil oftast och att appen är en spegel stämmer FÖR bra in på mig.

Det finns ju olika typer av gillare och jag blir olika glad beroende på vem det är. Fd svärföräldern som gillar allt blir jag nästan obekväm inför. De gamla klasskompisarna från lågstadiet som plötsligt dyker upp gör mig överraskad och glad. Den vanliga fanskaran av coola och gulliga tjejer som gillar mig ligger mig varmt om hjärtat. 40-åriga männen från reklambyråer eller kvällstidningar får mig att le triumferande. När ett gammalt ligg like:ar blir jag odrägligt nöjd med mig själv.

Det kan väl inte bara vara jag som är medveten om like-etiketten? Typ att man alltid ska gilla sina tjejkompisars selfies, att man ska vara generös med beröm om någon är rolig (nästan oavsett vem det är) och att man verkligen måste veta var man har varandra innan man börjar like:a loss ett ex bilder (och att selfies nästan alltid är förbjudet såvida man inte vill sända ut en specifik signal). 

Jag har funderat mycket på det här och framför allt då när killar jag med bristande framgång raggat på börjar gilla allt jag gör. De förstår väl att de visat att de gillar mig tillbaka nu? Att det är ett tecken på att det är okej för mig att bli kär i dem igen? Eller förstår de inte det? Förstår inte jag?

Killen i Göteborg som jag gillat så länge, varit på så länge, blivit dissad av så mycket, har sedan i julas börjat gilla allt jag gör på Insta. Han har även gillat samtliga av mina selfies och det gjorde han inte ens när vi hade en bra relation och sextade. Jag har rådfrågat runt på barer och i FB-chatter och vissa säger att ja, det är tydligt att han gillar dig när han poke:ar sådär, annars är man försiktig med att visa sån uppskattning. Andra säger att mja, du säger att du inte varit på honom på länge? då kan det helt enkelt vara så att han saknar din bekräftelse och vill lura dig att ge honom mer. Men kan man vara så taskig och manipulativ? Då blir jag lessen. 

Inte för att jag kan göra något åt det förresten. Inte mer än att like:a tillbaka. Jag har lovat mig själv att aldrig mer krypa för honom så som jag har gjort, nu är det hans tur om det ska hända nåt. Men jag följer hans dagar på internet och väljer barer efter vilka jag vet är hans favoriter. Jag ser i flödet att han har nya beundrarinnor som postar hjärtögon och skriver kl 01 på en onsdag att de har en crush och tycker hans mun är så snygg. Och jag lutar mig tillbaka och ser hur han inte svarar på deras kommentarer. Och like:ar mig. Åh Gud vad jag älskar internet.