Jag älskar ju romantik och fantasi men jag insåg precis att kanske gör det lite för mycket. När jag läste Glaskupan blev jag på riktigt sur när handlingen gick från shoppande och festade i New York till elchocker och depression. Åhnej det här som var en så härlig bok, tänkte jag. Samma sak när jag såg om An Education i helgen. Smarta personer ser säkert i händelseförloppet att det kommer gå dåligt och att det inte är en sund inställning till livet, medan jag håller andan, knäpper händerna och följer varje kyss och pastellfärgad kappa med stora ögon.
Det kanske är något fel på mig. Eller så mår jag bara bra av att se andra må bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar